Patientberättelser: fertilitet
Sida 1 - Sida 2
Malin
Juli 2011 - Någon gång vänder det….
I mitten av år 2007 började jag och min man att prata
om att vi ville skaffa barn, jag var då 26 år. Vi försökte
månad efter månad men inget hände förutom
att den där jäkla oönskade mensen dök upp och
förstörde allt varje månad. Till slut blev situationen
så jobbig, tårarna flödade och en efter en i bekantskapskretsen
ringde för att berätta att de väntade barn. Efter
ett års försökande sökte vi hjälp och
fick mycket snabbt besked om att min man hade mycket, mycket få spermier
samt att de inte var så rörliga. Att bli gravida på naturlig
väg skulle inte fungera utan vi blev satta i kö för
IVF behandling. Vår värld krossades. Beskedet kom i
augusti, 3 månader innan vårt bröllop. Vi höll
oss upptagna med bröllopsplanerna trots att vi inombord värkte
av smärta.
När våren kom så bestämde vi oss för
att söka oss till en privat klinik för IVF då landstingskön
beräknades till 1 år. Vi gick igenom fem återföringar,
både färska och frysta försök under ett års
tid, men inget ville ta sig. Mensen fortsatte att dyka upp när
den var som minst önskad. Nu började det bli jobbigt
på allvar. Rädslan att förlora sig själv,
varandra, vänner och bekanta blev mer och mer påtaglig.
Varför fungerar det inte för oss? Kliniken trodde så på varje
behandling men inte hjälpte det…
Det kändes som om vårt liv hade satts på paus.
Inget hände i vårt liv. IVF hade ofrivilligt blivit
min identitet. Jag äter, sover, lever IVF medan omvärlden
fortsatte att leva. Våra vänner hade hunnit få ett
barn och nu började även en del vänta nr 2. Självklart
var jag glad för deras skull men visst kändes det orättvist
när en del kunde planera sina barn efter vilken månad
dom ville att de skulle födas …
Tanken växte hos mig att det måste vara något
mer som var fel… Är jag verkligen frisk och mottaglig
för ett embryo? Jag äter och motionerar och är
frisk men jag fick ändå känslan av att jag måste
göra något mer, det måste vara något fel
hos mig. Jag började läsa på nätet både
på hemsidor, bloggar och forum om Akupunktur och att det
fanns kliniker som behandlade par för barnlöshet. Jag
kände direkt att det var nästa steg i drömmen
om att få ett barn. Till min glädje tog Susana emot
mig snabbt efter ett samtal. Detta var vid midsommar år
2010. Jag hade då gått igenom 5 återföringar
och hade två frysta embryon kvar i frysen (detta var vårt
sista försök på kliniken).
Jag började gå hos Susana en gång i veckan
och då man konstaterat avvikelsen hos min man började även
han gå hos Susana en gång i veckan. Jag tog temperaturen
varje morgon och fick efter en tids behandling även äta örter.
Detta var lite ovant i början och jag var väldigt frågvis
men Susana besvarade frågorna efter bästa förmåga.
Jag kände ganska snabbt att det var skönt att ha en
timme bokad i veckan med vila och jag fick en utomstående
att prata med om ens känslor och tankar.
Susana avrådde oss från att göra en ny behandling
på en gång med våra frysta embryon, utan låta
kroppen återhämta sig efter alla hormonbehandlingar.
Både min man och jag behandlades med nålar och magneter.
Efter 6 månader gjorde vi ett nytt försök. Båda
frysta embryona hade klarat sig och man förde tillbaka båda
två. Jag fortsatte hela tiden att gå hos Susana,
precis som innan en gång i veckan. Dagen för att ta
gravtestet kom, ingen mens i sikte. Det blev ett positivt grav
test!!!! Lyckan var total trots att min man och jag inte
riktigt kunde ta in det. För första gången stod
vi på rätt sida om djävulsgapet, med ett
positivt graviditetstest i handen. Hur är det möjligt??? Är
det verkligen vår tur nu??? I vecka 8 vid Lucia var det
dags för första ultraljudet på kliniken, där
upptäcktes att det var en tom hinnsäck utan hjärta.
Jag fick starta ett missfall.
Vägen tillbaka från missfallet var otroligt tung
och vi sörjde hela vintern men jag fortsatte med akupunkturen.
När vi samlat våra krafter tändes ändå ljuset
i tunneln. Vi hade trots allt fått uppleva vårt första
plus på stickan.
Vi bytte klinik och fortsatte med behandlingar
hos Susana. I april 2011 gjorde vi åter igen en återföring.
Vi fick det glada beskedet ännu en gång när testdagen
kom. Vi var gravida igen. Vilken bergochdalbana för känslorna.
Så glada men så rädda på samma gång.
Nu i skrivande stund går jag in i vecka 16 och jag mår
fysiskt jättebra och går till Susana var tredje vecka.
Varje dag känner jag mig mer levande och blir ofta påmind
om vår historia. Det finns så många som går
igenom samma sak men jag kände mig så ensam. Någon
gång vänder det och det verkar som om vinden vänt
för oss nu! Till nyåret ska vi bli mamma och pappa
till det mest efterlängtade lilla livet! Vi är så tacksamma
för Susana som hjälpt oss.
//Malin
Susanne, 2010
Jag var 37 år när vi började försöka
få barn. Blev gravid efter ½ år. Men det slutade
tyvärr med missfall. Tänkte att javisst, missfall är
ju ganska vanligt, så det går nog bra nästa gång.
Jag blev gravid inom ett halvår, men även det slutade
med missfall.
Nu började vi bli oroliga och jag blev inte heller gravid.
Månad efter månad gick utan att jag lyckades bli gravid.
Via min gynekolog gjordes en utredning. Men inget fel hittades
på varken mig eller min man. Jag fick utskrivet Pergotime,
som skulle hjälpa ägglossningen, men jag lyckades inte
bli gravid.
Nu hade det gått ett år utan att jag blivit gravid
och jag var nu nästan 40 år. Vi bestämde nu oss
för att försöka med IVF. Men det lyckades inte heller.
Vi hade nästan gett upp när jag hörde talas om
akupunktur och kinesiska örter och Susana Quintela. Jag kontaktade
Susana och började behandling hos henne. Jag behandlades med
akupunktur och kinesiska örter, tog tempen varje morgon och
förde diagram om menscykeln. Efter några månader
såg Susana att diagram-kurvorna började se normala ut.
Precis när Susana sagt det blev jag gravid månaden efter.
Vad lycklig jag blev, men förstås också väldigt
rädd för missfall. Jag var nu 40 år.
Jag fortsatte med akupunktur och örter under hela graviditeten
för att få hjälp med tanke på min ålder.
Mådde bra under hela graviditeten. Fick dock problem med
för lite fostervatten, så min son föddes några
veckor för tidigt. Allt gick bra. Han mådde bra och
växte snabbt till sig och är den underbaraste lilla kille
man kan tänka sig.
Vid 43 års ålder blev jag spontant gravid. Tänk
att få ett barn till och ett syskon till vår son, något
som jag och min man inte alls vågat tro. Jag blev så glad
och samtidigt rädd för missfall. Så jag kontaktade
Susana och påbörjade behandling med akupunktur även
den här gången. Barnmorskan konstaterade att mitt blodtryck
var högt och hade risk för blodförgiftning. Susana
behandlade mig i förebyggande syfte, jag mådde bra under
hela graviditeten och födde en underbar liten flicka efter
fullgången graviditet.
Jag tror absolut att det är akupunktur och kinesiska örter,
som hjälpt mig både att bli gravid och under hela graviditeten.
//Susanne
till sida 2 |
